Nr 100

Enligt min startsida kommer detta bli inlägg nummer 100- hur ska jag fira det? Inte alls antagligen... Eller med en färgglad text....

Jag har jobbat idag- så nu känner jag mig trött- så som man ska göra en fredagkväll.

Under mina dagar hemma hann jag bli less mer än en gång. Jag fixade med foton, rensade bland kläder, kollade på usel teve. Sen gick jag med i facebook igen- tänk att det krävdes tre dagars konvalescens för att jag skulle återvända :) Men det är ju alltid kul med lite "nytt" . Förra gången jag var med var det värsta lekstugan där vi förväntade oss skicka fåniga plantor och ägg till varandra. Jag hoppas verkligen att det är över.


JO!!! Ett kul program var det ju på teven. Reprisen av Mia o Klara.

Det är tråkigt....

... att vara sjuk. Jag skulle aldrig klara av att vara arbetslös.
I tisdags gick jag hem från jobbet. Har mest sovit och hasat runt med raggisar och pyjamas. Rensat lite, fixat med foton i datorn. Tiden kryper fram när jag är sjuk. Det är bara skit på teve och jag inget kul att läsa. Gnällgnällgnäll.
I morgon ska jag jobba, för detta går inte. Jag är feberfri så då får jag jobba. Sen är det ledigt 2 dar igen så jag tror det går bra.

De halvt dolda

I kväll visade Svt det sista avsnittet av "De halvt dolda" där min kärlek Jonas Gardell skrivit manus. Jag har inte på länge blivit så berörd av en svensk serie, ja inte någon utländsk heller för den delen. Jag var lite skeptiskt inför första avsnittet då herr Gardell kan vara lite svår. Men jag satt fastnaglad framför teven och var totalt mentalt mörbultad efteråt. Nu känner jag att jag vill se alla fyra avsnitten direkt efter varandra, så jag hopas att de kommer ut på dvd inom en snar framtid. Jag ska mailbomba svt =) hehe nädå. Men ett mail med förfrågan i alla fall. Och då jag läser Gardells gästbok lär jag inte vara den enda som kommer skicka frågan till svt.
Om du inte sett serien har du missat ngt fantastiskt!!!

Matta, miniorer och massage

Idag har jag åkt pulka med ungarna på jobbet., eller mer korrekt, åkt matta. I fin grön hjälm svischade jag ner för backen gång på gång. Snacka massa gratismotion att knata upp för backen efter varje åk.

I kväll tränade jag miniorerna igen. I dag var de tredje gången och det är verkligen superkul. Ungarna är spontana och säger så roliga kommentarer när vi tränar. Svårt att återberätta, men ni kan säkert ana. Dessutom behöver det inte vara så superseriöst utan vi leker fram karaten.

Jag har precis haft en massagekund här och ikväll var det en av mina enklare kunder. Det finns ju dem som är bra mkt stelare- hothost- nämner inga namn här =)
Jag borde själv beställa en massage, jag är så illa stel i mina axlar- Marin, Jill när kan ni ta er an mig???? kanske en byteskväll?!

hem ljuva hem!

Idag åkte jag, Inger och hennes dotter Maya till Ikea och roade oss. Nu har jag köksgardiner, 2 nya skärbrädor och två nya blomkrukor. Dessutom köpte jag ett häftigt tyg som inom en snar framtid kommer att bli en "sänggavel".
Jag köpte också en förvaringsmöbel till sovrummet.=) - Det fiffiga med den, förutom att jag kan ha min sovteve på den är att jag kan ha massa bråte i den som jag inte vill ha ligga framme men ändå vill ha lättillgänglig. En riktigt lyckad dag på herr Kamprads imperium alltså...




Gardinerna är lite långa än så jag knöt till dom. Det får vara så där tills jag kan komma överens med mig själv vilken längd jag vill ha....

Fredagstankar

På nätet stod det idag om en 8:a årig pojke som fått ett handbollmål över sig under en gymnastiklektion. Han skadades så svårt att han avled av sina skador. Det här är min värsta mardröm. Jag jobbar i idrottssalen varje vecka och tjatar på mina elever jämt om hur viktigt det är att de aldrig får vara i materialrummet om inte jag är med, att de inte får klättra i ribbstolarna om inte jag har sagt att de ska göra det, att de aldrig får göra ngt annat än vad jag ber dem om. ....
En sån olycka som hände denna pojke är ngt man aldrig kan skydda sig mot. Det går inte att föreställa sig hur hans lärare känner sig. Eller hur familjen mår givetvis. Jag kan bara tacka min lyckliga stjärna att ingenting så allvarligt har hänt ngt av "mina" barn

Japan

Japanresan har jag ju redan babblat så mkt om här. Men en sak tänkte jag nämna i alla fall. Inför min resa hade jag storslagna planer på att shoppa massa saker eftersom jag hade fått snåla under sååå lång tid. Så blev inte fallet. Jag tror att det berodde dels på att jag var så sjuk under större delen av resan så att jag inte orkade läggga energin på att kolla efter prylar. Men även för att jag inte hade fått shoppa annat än mat och annat som bara var viktigt under nästan ett år. Jag hade helt enkelt inte fått igång "behovsknappen! :).
Jag har inte riktigt fått igång den än. Jag märker att jag har fått en helt annan inställning till saker, vilket är en riktigt skön känsla. Givetvis tillåter jag mig att köpa mer saker nu än under förra året, men jag känner inte att jag behöver så mycket.
En skillnad är att jag inte håller på med storkok längre och jag behöver inte planera allt i samma utsträckning.

fattigdom och elende

Ja 2008 var väl inte ett år att minnas när det gäller shopping. Nä, alla mina pengar gick åt till att betala de förbannade körlektionerna, spara pengar till handpenning på bilen samt att gneta ihop till japanresan.
Men det var bara att gå tillbaka till studentstadiet och stå med storkok och matlådor.
Under perioden maj- augusti cyklade jag till o från jobbet, där sparade jag en hel del pengar. Tur för mig att jag faktiskt tycker om att cykla,
Lite skadad blev jag nog ändå när det gällde att spara pengar. En dag under semestern skulle jag till Uppsala och träffa Myran och gå på bio med henne. Jag bestämde mig att cykla till Uppsala för jag hade ju inga andra planer den dagen. Sagt och gjort. Med ryggsäck med ombyte och handduk trampade jag iväg. En riktigt härlig tur hade jag.
Väl i Uppsala smet jag in på toaletten på biblioteket där jag tvättade av mig och bytte kläder.
Efter bion gick vi ut och käkade och eftersom jag hade sparat in massa busspengar kunde jag tom ta två öl till maten- hihi!!!
Hemfärden blev ngt svettigare. Den dagen var det inte ett moln på himlen så det var stekande hett. Ja, lite skadad blev jag nog men jag kan faktiskt tänka mig att göra om det i sommar. Fast då kanske jag kan ta cykeln på bussen hem i alla fall.

Bilen

Under tiden jag övningskörde, särskilt efter min första uppkörning som jag så surt kuggade kollade jag på bilar på nätet. Jag blev efter ett tag ganska så säker på både vad jag inte ville och vad jag ville ha när jag väl fick mitt körkort. Jag skulle varken ha kombi eller halvkombi. Inte heller skulle jag ha en blå bil. Nä, en liten söt bil som gärna hade en inte allt för vanlig färg. Nissan eller Tyota var de bilmärkena jag hade fallit för. Utseendet är ju jätteviktigt ;)
Jag hade också bestämt mig för att så snabbt som möjligt skulle köpa bil när kortet var mitt. Jag körde upp på en torsdag, måndagen efter hade jag köpt bilen och på fredan fick jag den. Jag provkörde bara en annan bil innan jag blev fast för den som jag köpte.
Så, nu har jag en blå halvkombi- det blir inte alltid som man tänkt sig. Jag är jättenöjd med min bil och jag känner mig trygg när jag kör den och det är ju viktigare än färg. Måste ändå erkänna att jag tycker om färgen, trots att den är blå. Sportblå metallic som färgen heter :)

Reflektion 2008

Det är väl dags att göra en tillbakablick på året som gått.
De stora sakerna är ju som vi alla vet- Körkort, bil och Japan.

Om vi börjar med körkortet. En stor eloge till alla som stod ut med mig och mitt evinnerliga tjat om dragläge hit och rondelångest dit.

Det var ju minst sagt många upp och nedgångar under min resa. Jag minns så väl min första lektion. Min bilskollärare Hans körde ned oss till hamnen där jag vid 34 års ålder fick starta en bil för första gången. "Hjälp, jag är snart uppe i 40" vet jag att jag hojtade. Jag vet också att jag sa att jag aaaaaldrig skulle våga åka på motorväg- men eftersom jag nu har mitt körkort passerade jag den spärren också.

Jag minns även första gången jag skulle svänga höger från en korsning. Nu vill jag att vi ska komma ihåg att det var ju inte den mest trafikerade korsningen i Enköping utan en lite korsning nere vid hamnen där bilarna som kommer från vänster åker på en väg som svänger åt vänster eller rakt fram, förbi "min" korsning och 99 % av alla bilarna ska inte åka rakt fram och korsa min väg utan de ska vidare på vägen som svänger åt vänster. MEN där fick jag jättestress och ville vänta på alla bilar jag såg. Även om de var en mil bort :) ..
Nåja, jag fick till den biten också till slut, precis som jag fick till allt annat jag skulle kunna till uppkörningen.
Men jag är fortfarande lite väl omständig när jag parkerar. Rondellångesten börjar så smått lägga sig och jag tänker inte "jag kör bil" hela tiden när jag är bakom ratten....
...Fortsättning följer

Mälarn en blåsig dag

Idag har jag varit ute i Bredsand och invigt mina långfärdsskridskor. Jag är definitivt ingen stjärna, men viljan finns där. Ulla-Karin och Ann åkte däremot som riktiga proffs.


Belöning med varm choklad och äggmacka

Ett gott skratt förlänger livet

Jag fick för en tid sen lite fotografier från när jag var liten. Kan inte låta bli att sätta ut en bild då jag inte var på så värst strålande humör. Jag skrattar ofta gott åt den här bilden. Det är ju tom så att man vissa dagar i vuxen ålder känner sig precis likadant

Den smått oberörda pojken bredvid är min farbror Björn :)



Det går att förstora bilden genom att klicka på den, min frisyr gör sig mer rättvisa i närbild- :)

Truls

Mamma och Lasses fina hund, Truls

sms-skola, lingonsylt och paltbröd

Jag har varit hos min mor och hälsat på ett par dagar. Vi hann med en hel del under det dryga dygn jag var där. Bl.a hade jag smsskola med mamma. Hon är riktigt duktig nu :)

Vi , ja eller min söta mamma kokade lingonsylt till mig- gott till min morrongröt.



I lördags fick jag paltbröd, fläsk och vitsås - åh så gott. Det är ngt som jag aldrig gör själv.

sushinyår

nyårsaftonen firades på dan i Uppsala med shopping och sushibuffé tillsammans med Inger och hennes dotter Maya